Det finns en bild från tillfället när Nina Ramsby och Martin Hederos träffa varandra för första gången, det ser ut som om Martin frågar Nina om hon kan tänka sig spela tillsammans, hon ser skeptisk ut. Ingen kan längre komma ihåg exakt vad som sades den gången men säkert är att de båda var oskiljaktiga.
För Martin var Nina vattenhålet mellan larmande USA-turneér med Tsool och Nina tog chansen att forma ett delvis nytt uttryck jämfört med det hon tidigare haft med Salt och Grand Tone Music.
De började med att gräva bland sina visfavoriter på den både ljuva och ibland skruvade ”Visorna” (2004) där Barbro Hörberg samsades med bl.a Cornelis och Eva Dahlgren. Sedan kände de att det var dags att närma sig jazzen som de båda kände en kärlek men också en ibland överdriven respekt och vördnad för. Resultatet, givetvis med titeln ”Jazzen” (2006) är mycket riktigt både kärleksfull och hälsosamt respektlös i sin tolkning av jazzstandars och låtar av tex Sade. Bejublade spelningar följde på bl.a på Stockholm jazzfestival, jazzklubbar och visfestivaler runt om i landet. Svt spelade också in en 1 timmas dokumentär som sändes 2007.
Helt odramatiskt tog de en paus fr.o.m 2008. Nina fördjupade sin relation med jazzen i Nina Ramsby och Ludvig Berghe Trio på de två unika och nydanande skivorna ”Du har blivit stor nu (en kamp!)”(2008) samt ”Varsågoda och tack” (2013) och på otaliga jazzklubbar i Europa. Hon har även fortsatt vistolkandet med en egen soloshow där hon fortsatt renodla sin säregna blandning av självförtroende och utlämnande sårbaret och som finns dokumenterad på skivan ”Lirar och berättar” (2010) där hon gör sin minimalistiska visa inför en tagen publik. Renessäns och multimänniska som hon är har hon även regelbundna fotoutställningar och har en diktsamling på väg ut.
Martin Hederos å sin sida fortsatte kuska runt ett par år till med Tsool i ute i världen men fördjupade också han sin relation med improvisationsmusiken i och med inträdet i bandet Tonbruket som vunnit grammis med båda sina album ”Dan Berglunds’s tonbruket” (2010) samt ”Dig it to the end” (2011) och turnerat sig snurriga i Europa och USA. Martin har även haft nära samarbeten med bl.a Ane Brun och Melissa Horn under de sista åren.
Vänskapen mellan Nina och Martin har dock inte legat i träda utan vuxit sig starkare och starkare under pausen och med allt det nya i sina ryggsäckar har de nu, peppade av vännen Magnus Svenningssons (The Cardigans) beslut att släppa deras båda skivor på vinyl, bestämt sig för att ta sin relation ut på scenen igen. Det är också 10-årsjubileum för ”Visorna” lägligt nog.
Vi vet inte exakt vad ni kan vänta er men helt klart är att dessa två hudlösa musikanter kommer leverera ett tvärsnitt av livet, både hylla kärleken, gräva i svarta gruvor och garva döden i ansiktet. Kom och kolla!
